­

header

Tänkte passa på att, efter alla dessa veckor och dagar som ni med spänning och förväntan suttit framför era skärmar och längtat efter en uppdatering på denna nästan utdöda blogg, publicera ett nytt inlägg. Händerna i luften, hurra. 

Jag förstår egentligen inte varför jag inte gör det oftare, då det är ett bra tidsfördriv att förnöja sig med. Jag antar att det helt enkelt är så att jag inte upplever nog med intressanta grejer för tillfället för att låta er slösa er ytterst dyrbara tid på. Vilket det i och för sig kanske inte är i alla fall men okej då, jag kan fundera på att ge er ännu sämre läsarmaterial. 

Nu när vi har ventilerat det och alla är överens kan vi fortsätta här. 

Ett gäng vänner och jag jobbade på en mini-photoshoot, om man ens får kalla det så. Det ska snart hållas studentkonserter så då ställer vi upp för fotograferingen av affischer. Det började med att vi körde ned till polishuset då deras briljanta idé var att knäppa bilderna i häktet. Tyvärr var dock avdelningen stängd redan, så snacka om en ramponerad plan som gick käpprätt åt skogen. Bokstavligen. Vi tog bilarna och hamnade någonstans i skogen där endast Ronja och Rumpnissarna kan ha satt fot.

Herman 001-2

Herman 002-2

Herman 009-2

Så här kommer några av bilderna som togs till själva affischen. Gör er själva en tjänst och ifrågasätt inte situationen.

Herman 013-4

Herman 015-4

Herman 017-4

Herman 048-4

Inte nog med att det snöade/regnade och det var som att hålla i en påse frysta grönsaker med bara händer under en något för lång period då man stått still med kameran, samt att man bara längtade hem till lägenheten och en kopp te, nej nej. Det ska köras i diket också. Vi tänkte att det var en genomtänkt idé att åka upp till ett utsiktstorn för att eventuellt ta ett par bilder till, men det visade sig bli en flopp. 

Herman 057-2

Såå, som ni ser så låter jag killarna sköta jobbet medan jag glatt permanentar detta misstag på bild. 
Sen blev det äntligen te-party. 

Nu är Karneval-veckan i full gång i Breda. Det är då man ser kor och pingviner cykla förbi på stan på morgonen. Och folk som börjar festa redan tidigt på dagen. Stämningen är underbar och musiken är hemsk och inte rimlig överhuvudtaget, men det hör till. Alla är glada och dansar ändå, ingen är utanför. 

Tyvärr skulle jag åka hem tillbaka till Sverige morgonen därpå, så bestämde mig för att inte vara ute alltför länge. Passade på att mingla runt lite och ta med mig kameran i hopp om att få några relativa bilder samt en hel kamera med tillbaka hem. Vilket jag fick. Bildernas kvalité kan ju i och för sig ifrågasättas men tycker att stämningen i dem är ganska skön trots oskärpan.


DSC 0070-2
Fredagkvällen, runt 12-snåret, påväg in mot folkmassan. 

DSC 0072-2
Hade ett trevligt snack med denna fantastiska konstnären. Mycket högklassig konst.

Var inte jätteproppat med folk ännu då det egentligen startade på riktigt på lördagen. Hann olyckligtvis inte uppleva det och missar tyvärr de fantastiska paraderna också. Men stämningen och glädjen var i alla fall där!

DSC 0079-2Förträffliga utklädnader åt alla håll och kanter!

DSC 0083-2
Och regelbundna fotobombare dyker upp då jag var i stort sett den enda som vandrade runt med en kamera! Trevliga människor!

DSC 0086-2Fest i varje liten hörna.

DSC 0101-2
Försökte mig på några bilder ovanifrån men det var något omöjligt då det hängde flaggor och ballonger överallt...

DSC 0104-2
Folk samt den vackra kyrkan!

DSC 0115-2När jag gick hemmåt passade jag på att knäppa en bild på kyrkan och ljuset och vattnet och båten och allt det där.

DSC 0117-2Och sen bar det hemmåt (vilket var några meter ifrån där jag stod här) och packa samt gå och lägga sig efter en lång dag!

Vi tog färjan från Göteborg till Kiel för någon vecka sedan. Sammanlagt spenderade jag 15 timmar ombord på detta otroligt gigantiska fartyg. Det var prydligt och vackert där inne och båten hade en hel del att erbjuda. Barer, restauranger, karaoke, affärer... Det fanns en tv lika bred som en säng är i längden. Och jag kollade inte ens på den. Istället gick jag runt i labyrinten gjord av korridorer och lette upp andra äventyr. Vilket sammanfattningsvis slutade vid min säng. 

I alla fall, nog om det. 

Jag hamnade i Holland så småningom.  Igår var vi och kollade på en fotbollsmatch. Jag måste sanningsenligt medge att jag inte är en så stor beundrare av att titta på sporter utan mer för att spela själv, men när man står i en arena med 17800 skrikande människor runt omkring sig ger det definitivt en liten kick. Lite större än liten till och med. Däremot var matchen i sig ganska sorlig. NAC - Vitesse. Vi håller på hemmalaget NAC. NAC förlorade med 0-1. Men ack ack, det var värt min tid. Även fast mina tår var fullständigt genomfrusna vilket gjorde den hela trettiominuters långa promenaden hem något plågsam.

20150207 221827-2Vi satt på lagom höjd till att bli måltavla för bollen.

20150207 221933-2Ett tappert försök till en panorama med mobilen.

20150207 210633-2Och ölen fanns självklart i händerna på de flesta. 

 

Ja, jag vet. Det är den tredje januari redan så jag är alldeles för sent ute med att önska er ett gott nytt år då en tiondel av januari redan är över. Jag ber hemskt mycket om ursäkt för det. 

I alla fall hoppas jag att ni har haft ett trevligt firande och en inte allt för dålig dag efter med inte allt för mycket huvudvärk. Själv mådde man ändå förvånansvärt bra med tanke på att jag var sjuk under allt detta "festande". Ärligt talat spenderade mina buddies och jag mera tid på game cube än att faktiskt festa. Vi drog allt ut innan tolvslaget på torget, där det för övrigt var alldeles för mycket folk i likadana kläder för att kunna se vem som var vem, och tittade på raketer som lyste och skrek så fint i den mörka himmel. 

20150101 000443-2
Cigarrer och tomtebloss. Check. 

20150101 000550-2

20150101 001454-2

20150101 002020-2

Efter att vi vandrat runt i den iskalla nattmiljön en stund och våra tår hade börjat domna för redan en timme sedan tyckte vi att det lockade att gå tillbaka in i värmen och lira lite mera Smash Bros. Runt tre-tiden var vi uppvärmda igen och bestämde oss för att söka efter nya äventyr utomhus men självfallet var majoriteten av befolkningen i området kloka nog till att ha gått och lagt sig vid den här tiden på dygnet. Eller i alla fall hålla sig inomhus.

Inte vi. Vi craschade ett gäng kompisar och deras lilla fest och hängde där en stund, tills vi runt fem-tiden drog oss mot 7eleven för käk. Där vi åh så slumpvist mötte på en liten taxi-van som vi åh så slumpvist bad att köra oss tillbaka till andra sidan stan. Chauffören visade sig vara holländsk, så det var ju trevligt. 

Så efter en resa på säkert fem hela minuter och en massa skratt anlände vi framför dörren på vår sovplats, där vi inte överhuvudtaget gick och la oss när vi klev innanför dörren. Vi hittade på trams att göra tills åtta på morgonen då vi slutligen somnade. 

Vi blev väckta av ungefär hela Viktors familj som en efter en antingen ringde eller kom och knackade på dörren, men Viktor var inte ens hemma då han stannade hos de kompisarna som vi var på festen hos. Jah... Så där fick vi gå och öppna dörren och förklara situationen alldeles för tidigt på dagen. I och för sig var klockan två men det har ingen större betydelse i sammanhanget. Vi drog till affären vid fyra för att köpa det jag skulle vilja kalla frukost även om det visserligen hade passerat den tiden på dygnet. 

Åkte och fikade och spelade Mario Kart med Johan en sväng mot kvällen, kom tillbaka till Viktor, som faktiskt var där då, och åkte sedan till bion där Leo jobbade och käkade alldeles för mycket popcorn. SEN, äntligen, kom jag hem vid elva tiden. Hurra! 

Då är man hemma ifrån Holland igen. Det var ingen oerhört lång vistelse där men det var trevligt så länge det varade. Anledningen till varför vi åkte dit var främst för att farmor fyllde 80, men samtidigt kan man ju passa på att fira jul med familjen. Så det var i stort sett det vi gjorde. Vi åt en massa, men nu när jag tänker efter, väldigt sällan kompletta måltider. Vi åt oss helt enkelt mätta på snacks. Det är en annan nyttig variant. Dock stack vi till en väldans trevlig grekisk restaurang, Rhodos, där jag åt allt från kyckling och gyros (tunt skyckat fläskkarré) till souvlaki och souzouki (spett med kött och köttfärs-biff-liknande). Det är lätt att missta den sistnämnda för det alla känner Suzuki för, men tro mig, det är inte det man får på tallriken. Jag har i och för sig aldrig smakat det, men jag kan satsa en tia på att souzoukin jag åt är mer smaklig. 

I alla fall så hade jag en trevlig stund. Passade på att dra in i stan en morgon, då det var skrämmande tomt på folk, och knäppte några bilder. Bättre tajming hade jag ändå inte kunnat ha då det kom en rejäl skur precis när jag kom tillbaka innanför dörren. Om vädret i sig medan jag fotade var optimalt kan ju visserligen diskuteras.

DSC 9715-3

DSC 9714-2

DSC 9720-2

DSC 9723-2

DSC 9726-2

DSC 9729-2

DSC 9742-2

DSC 9746-2

DSC 9770-2

Då har jag ännu en gång rest ifrån vårat kalla svealand. Den här gången dock bara i ca en och en halv vecka istället för drygt två månader. Och den här gången var det inte 19 timmar flygresa utan istället 19 timmar bilresa. Till det kalla Holland. Så jag håller mig inom Europa i alla fall.

Resan hit kändes som att den gick oväntat snabbt med tanke på att det tog 19 timmar. Dock, sannolikheten till att vara den första bilen i alla köar till en färja, alltså att anlända ungefärligt tjugosju betydande sekunder försent till förra färjan, kan fan inte vara särskilt stor. Men vi har självfallet tajmingen till att pricka den lilla procentuella möjligheten. 

Förövrigt hade vi såklart förfärligt väder hela resan. (Nu är det dock sol och fint ute!) Fördelen med det är väl att vi inte behöver sitta instängda i en bil medan alla andra glada människor är ute och njuter av vädret. En nackdel på följd är väl att vi inte riktigt kände för att stanna och ta bensträckare värst ofta då det ösregnade. Som i sin tur har en positiv konsekvens att Marlous sömn inte blev avbruten mer än nödvändigt. Vilket i och för sig en guppig biltur klarade utmärkt på egen hand.

Så ja. En bilresa är inte lika spännande som en flygresa. I övrigt har jag alla mina väskor kvar, det kan jag inte säga från förra resan.

breda-2
(Gammal bild från Breda.)

Vaknade i och för sig alldeles för tidigt för en tonårings bästa, men jag antar att det tillhör i att växa upp. Och ja, många av er säger säkert att nio är en fin tid att ta sig upp på morgonen, men trots att jag har väckarklockan på 8:30 varje morgon föredrar jag att ligga kvar till i alla fall 9.30. Och ibland även 12.00. Oftast det, faktiskt. 

Men i alla fall. Jag och mamma drog till stan för att träna, och efter det stannade jag där och träffade några polare. Några av dem, samt resten av musikesteterna, hade en uppspelning på kvällen så jag tänkte att det kunde vara trevligt att titta på den. Så det gjorde jag. 

Efter det stack vi till musikskolan och hängde där ett tag, tills vi beslöt oss för att våldgästa en annan polare där vi spelade Super Smash Bros till sent på kvällen. Jag vill absolut inte framstå som arrogant, men jag måste dela med mig om att jag är fullständigt värdelös på detta spelet. Och alla andra tv-spel i världen. 

När jag kom hem närmare natten välkomnades jag hem av en fantastiskt vacker buckett med vita rosor av min underbara pojkvän. Gudars vad jag saknar den pojken. 

DSC 9681-2

DSC 9682-2

DSC 9679-2


­