­

header

Vi tog en roadtrip till Sveriges storstad. För att han bokat en kurs i Brasilien. (HAHA)

För att förtydliga detta för alla som inte förstår vad jag menar, alltså alla, den troddes vara i Stockholm. Så, resultat, vi åkte till Stockholm ändå då Brasilien var lite väl långt. 


Reklambild för Volvo. 


Vi checkade in på ett mysigt hotell. Det är ganska tydligt vilken sida av sängen som är min. Vissa är mer organiserade än den andra. Vad ska man göra. Hur som helst, på kvällen tog vi oss en tur till nån sida av Stockholm (inte har jag någon aning om vad som är vad i denna stad) som var oerhört mysig! Här är några bilden tagna under kvällen!





Dagen därpå gav vi oss på staden på dagtid. Fina vyer, varm sol, brist på vatten. Stilig gosse också.





Och fantastiska båtar!! Hade ingen aning om att jag hade något båtintresse men kolla dessa, så charmiga! Vill ha en! Vore ju drömateljén!



DSC 0399



Efter att jag beundrat och fotat båtar i åttahundra år tog vi oss en sväng till Mall of Scandinavia. Där jag troligvis testat fler par skor än jag någonsin gjort under hela min livstid. Och kollat in en jäkla massa rabatter. Fint.



20196254 10211443628698815 1473668216 o

På kvällen fräschade vi till oss och gungade gärnet på ett Roof party! Olyckligtvis hade vi regn men det är inget som stoppar oss från lite dans!



Och självfallet slutar kvällen med en rulle, te och ett halvt dussin donuts på hotellrummet. Finns ju inte mycket som kan toppa det. 



Nästa dag gick vi givetvis ut på stan igen på jakt efter mer kläder och skor. Säkert i en annan del av Stockholm, fast jag var rätt säker på att vi gick åt samma håll. Kan ha skiftat under natten, jag vet inte hur det funkar i städer. 











Lite mera stad och lite mera Mall of Scandinavia. Och Vapiano med andra trevliga människor. Sen var det dags att hoppa in i bilen och bege sig tillbaka till trygga lilla Örebro. Tack och hej, Stockholm.

Till skillnad från 95% av befolkningen så spenderade jag faktiskt inte mitt nyår på en fest med en drös fulla människor. Istället med ett litet gäng galningar i en stuga mitt ute i Dalarnas skogar. Vilket jag kan uppskatta 100 gånger mer än en bamsestor fest. Långkalsonger > festklänning i varje läge.

Vägen till stugan blev ju aningen krångligare än nödvändigt när de två mobilerna med GPS svek oss och la av, och vi blev fast med en sån där stenåldersmobil som man i stort sett bara kan ringa och smsa med (VA!!? Eller hur, finns de!?) Så när vi närmade oss stugorna tänkte vi att det kunde vara dags att ringa Martina, som redan var där med sina peeps. Oj oj oj. Vilken katastrof. Vi körde på blänkade is, åt fel håll minst tretton gånger, med beskrivningar av väg och omgivning som stämde överens med där vi körde men som tydligen inte var på rätt ställe trots allt. Rätt imponerad att vi tog oss fram. Bra jobbat. Speciellt av mig som satt i passagerarsättet och kollade på. Krävs en hel rad färdigheter till det. Så bra jobbat, Marlou. Tack, Marlou. 

Här är stugorna där vi höll hus. Och skidbacken i bakgrunden... DSC 0102 2

...som vi tänkte var en bra idé att klättra upp på. Ser ju inte allt för svårt ut eller så. Tills man står där och inser att det är en polerad skridskobana i 35 graders vinkel. Hade ju suttit fint med isdubbar. Och hjälm. Och ett underlag att ligga och gråta på utan att bli svinblöt om kläderna.DSC 0008 2

DSC 0011 2

Väl lite högre upp på kullen var det något bristfälligt med snö för en skidbacke, men mindre bristfälligt med krypande och ramlande på blank is. Hade ju i och för sig varit aningen finare om det var helttäckt med snö. Då hade man också kunnat stå på ett par skidor och tagit liften upp. Och sparat sig själv lite luft i lungorna samt hjärtattacker vid spontana fall. Ack. DSC 0021 2

Efter en hel del kämpande tog vi oss upp på toppen och njöt av lugnet och oerhört vacker utsikt! DSC 0057 2

DSC 0078 2

En standard på resan: stå på händer.
DSC 0075 2

DSC 0080 2

En annan standard på resan: ligga på golvet.DSC 0095 2

Och spela patiens. Om det nu var det det hette. 
DSC 0098 2

- Går det att tippa över på den här gungstolen?
- Naej.www.GIFCreator.me 6OVQQVEn nästan stukad nacke och ett krossat bord senare: Motbevisat. Check. Bravo. Starkt kämpat! 

På nyårsafton hade vi gjort upp att en av stugorna skulle fixa förrätten, en annan huvudrätten, och sen skulle efterrätten fixas och ätas hos oss. Så här är det tårtbakning i full gång. Eller något sånt. I gång i alla fall. Någorlunda. DSC 0097 2
Så det blev en massa helt fantastiskt supergod mat, en skål vid tolvslaget, lite njutande av grannarnas fyrverkerier och sen inleddes det nya året med ett dansande sagolikt norrsken. Första gången jag ser ett. Helt sjukt vackert! Hade inget stativ med mig till kameran så försökte inte ens med att fota det. Nån annan gång, kanske. Ville njuta av stunden. 

Utöver det skedde det inte supermycket den natten. Lite snack och lite korsord. En väldigt lugn nyårsafton. Uppskattat. Lite med planerna att gå och lägga sig skapligt i tid för att inte vakna mitt på dagen nästa dag. Vilket förövrigt skulle vara fullt omöjligt för det hoppades på mig och jag blev bokstavligen släpad ur sängen när jag fortfarande låg och sussade gott vid tio-tiden. Skön start på dagen. 

Vi fick reda på att våra grannar hade klätterklossar på ladan, så det fanns ingen tvekan på att vi klättersjälar skulle dit och smygklättrade lite. Måste förövrigt påstå att det här kan vara den bästa bilden som någonsin tagits. DSC 0110 2

Fortsatte dagen med en finpromenad i vacker natur.DSC 0121 2

DSC 0126 2

DSC 0135 2

DSC 0144 2

Sen var det tyvärr dags att börja packa bilen och bege sig hemåt. Kort men bra helg. Hoppas ni hade en fin nyår ni också. Gott nytt år på er! Eller god fortsättning. Jag är väldigt snabb, jag vet. SKÅL.

Halva min helg spenderade jag på inlines. Jag åkte runt och utforskade staden, åkte vilse vid något tillfälle, men hittade också tillbaka till centrum. Eftersom vädret var fint och fötterna var slitna satte jag mig i gräset en stund, utanför slottet, och käkade ett äpple. Det visade sig att man lättvindigt kan bli vän med fåglar om man har något ätbart i handen. En eller två nyfikna fåglar skuttade runt mina ben och jag, generös som jag är, delade med mig av småbitar äpplen. 

Helt plötsligt satt det hundra fåglar på min gräsplätt. Det var ju fan inte meningen. Folk som gick förbi tittade på mig som om jag vore någon variant av en fågelviskare. Så egentligen var det kanske en liten del av min vardag som ändå kunde uppskattas lite extra. Det är intressant, det där med fåglar. 

När de insåg att det var slut på äpple flög de iväg till en liten pojke som hade ett helt bröd till dessa tiggare. Så mycket för den vänskapen. Tack så mycket.

Inte nog med det. Mot kvällen gick jag på en promenad i området. Mössan var på och hörlurarna också. Efter att jag gått några varv hit och dit fick jag spontant för mig att vända åt andra hållet för att sätta mig i gräset och teckna, och just vid det tillfället.. sket en fågel på både min mössa och mina hörlurar.

Jävla backstabber. 

20150906 134005 2

Detta är minsann en historia ni kan lära er utav. 

Under hela förra veckan hade vi inga lärare i skolan. Så med andra ord; vi behövde inte åka dit. Och jag som trodde att jag skulle åka dit varje dag ändå. Ack så fel jag hade. Och nu undrar ni säkert, "Varför skulle du ens åka dit från första början om du inte behöver?". Jo, då är fallet så att denna skola, till skillnad från de flesta andra, är en sådan man vill spendera mer tid i än vad man gör hemma.

Men jag hade tydligen andra grejor för mig så det blev inte av att jag åkte dit. Var inte där på tre dagar i sträck. TRE DAGAR I STRÄCK. Vanligtvis kan jag inte ens hålla mig borta på helgerna. Och för er vars hjärnan nu har kokat över med obegriplig information: jag har min ateljé i skolan. 

Förövrigt var det för längesedan för att jag ska kunna minnas vad i hela friden det var jag höll på med under denna vecka. Det jag minns är att jag åkte en jäkla massa inlines, satt vid slottet i det fina vädret och läste och ritade och tänkte, och att jag klappade en katt. Som förövrigt är ett sällsynt förekommande inträffande här borta. Så allt det, plus alla vardagliga sysslor och måsten täcker väl största delen av den veckan skulle jag vilja säga. (Klappade katten i 19 timmar.)

Helgen däremot, kommer jag ihåg. Den var så fullproppad att jag inte ens skulle ha tid till att klappa en katt, om man nu skulle haft sådan medvind att man träffat på en till i denna mystiskt kattsaknande stad. På fredag blev jag och några till bjudna på middag hos några vänner. Maten var supergod, och efter att vi snackat bort halva kvällen stack vi till en krog. Eller bar. Eller nåt. Jag vet inte skillnaden. Ärligt talat. Och det var givetvis det sista inlagt på schemat tills det stängde och det hade passerat läggdags med en hel del timmar.

Vi hade fått hört att lördagen skulle vara den sista fina dagen med en någorlunda sommarvärme. Så vi planerade in en hike. Vi åkte upp till Ånnaboda med säkert 15 personer (varav 8 holländare!!!) och skrämde vilddjuren och åt upp alla skogens blåbär. Jag vet inte var kriterierna ligger för att en vandring i skogen ska få kallas för hike, men jag är rätt säker på att det i så fall inte involverar matpauser var femte minut. I våran gjorde det det i alla fall. Här är några bilder. 

DSC 3671 2

DSC 3672 2

Vi började ifrågasätta "den sista dagen med sommarvärme" då det var så dimmigt att man inte ens kunde se fingertopparna om man sträckte ut armen framför sig. Men tack och lov var det endast på morgonen som man frös alla möjliga kroppsdelar av sig.

DSC 3679 2

Som sagt gick det åt ungefär 67% av tiden till matpauser. Varav 54% till godis.

DSC 3683 2

Vi kom fram till en fin plats med vacker utsikt!

DSC 3686 2

DSC 3690 2

Och då finns det alltid den typ av människor som anser att det är en utmärkt idé att klättra ned för att titta på en svamp och med ett litet snedsteg riskerar att få flaggan hissad på halv stång. 

DSC 3692 2

DSC 3697 2

Vandringen fortsätter!

DSC 3699 2

Och ännu en vacker utsikt är kryssad från listan! 

DSC 3710 2

Fördelen med att ha kameran är att man aldrig behöver vara med på bild. Nackdelen är att folk kan ta kameran ifrån dig. 

DSC 3715 2

Så där fick ni beskåda en liten del av vår färd. På kvällen såg mönstret likadant ut som på kvällen innan. Det hade påståtts att det var en bra fest i staden, så vi åkte dit för att ta en titt. Och det var väl okej. Höjdpunkten var dock definitivt killen som trampade ned ena foten i en fontän för att han på något märkvärdigt vis (alkohol) hade missat detta 3 m² vattensprutande verk mitt i lokalen. Snacka om en snabb växling mellan förvåning och besvikelse. 

På söndag åkte jag och klättrade. ÄNTLIGEN. Som jag har längtat! Hade inte klättrat sedan jag varit i USA. Har dock alltid bara klättrat topprep, och detta var bouldering. Och för er som inte är insatta, kort sammanfattat: bouldering är utan rep, kortare och mer intensivt samt mer styrka och teknik. Så det var definitiv kul! Trots att händerna brann av smärta och jag har träningsvärk som en sate. 

Sådant får man leva med. 

Precis som man får leva med att kakorna tar slut om man äter dem. 

Fan. 


Det har redan gått en vecka av skolan och imorgon åker vi tydligen till Italien. Det ska bli spännande, men jag börjar inse att det betyder att jag måste packa väskan. Och jag har inte packat upp väskan än sedan jag flyttat hit. Eller dels, och det är i och för sig inte ens så illa för min del. Så jag tycker att vi kan ägna ett ögonblick åt att beundra det. Och så tackar jag för det. 

På tal om beundransvärda saker så passar jag på att nämna att jag inte har försovit mig en enda gång och heller inte åkt buss till skolan. Jag har återupptäckt att inlines bannemig är kul och förövrigt en finfin metod att framkalla skavsår. Speciellt om man rullar ut på stan och i parken i fyra timmar i sträck.  

Förövrigt är som sagt skolan i full gång och jag trivs här som fisken i vattnet. Jag har träffat en massa nya trevliga människor, tittat på en jäkla massa konst redan och avklarat min första uppgift. Så det är fint. Och det ska bli fint. Livet är fint. 

Så ja, det var en liten uppdatering. De kommer inte ofta, men de kommer. Det lär högst troligt dyka upp en efter Venedig-resan också, för Marlou ska ta med sig kameran och hon har en vana av att knäppa en hel del bilder när hon får möjligheten. 

Och på tal om bilder så fotade jag en del på 750-års jubileum här i Örebro som jag tänkte dela med mig utav. Nu kan jag inte påstå att dessa bilder fångar det som pågick, och hur otroligt fullpackat det var, men jag fann ankor och basketmatcher som fångade mitt intresse något mera när det gällde kameran. 

DSC 2973 2

DSC 2980 2

DSC 2983 2

DSC 2994 2

DSC 3049 2

DSC 3070 2

DSC 3099 2

DSC 3081 2



­