Till skillnad från 95% av befolkningen så spenderade jag faktiskt inte mitt nyår på en fest med en drös fulla människor. Istället med ett litet gäng galningar i en stuga mitt ute i Dalarnas skogar. Vilket jag kan uppskatta 100 gånger mer än en bamsestor fest. Långkalsonger > festklänning i varje läge.
Vägen till stugan blev ju aningen krångligare än nödvändigt när de två mobilerna med GPS svek oss och la av, och vi blev fast med en sån där stenåldersmobil som man i stort sett bara kan ringa och smsa med (VA!!? Eller hur, finns de!?) Så när vi närmade oss stugorna tänkte vi att det kunde vara dags att ringa Martina, som redan var där med sina peeps. Oj oj oj. Vilken katastrof. Vi körde på blänkade is, åt fel håll minst tretton gånger, med beskrivningar av väg och omgivning som stämde överens med där vi körde men som tydligen inte var på rätt ställe trots allt. Rätt imponerad att vi tog oss fram. Bra jobbat. Speciellt av mig som satt i passagerarsättet och kollade på. Krävs en hel rad färdigheter till det. Så bra jobbat, Marlou. Tack, Marlou.
Här är stugorna där vi höll hus. Och skidbacken i bakgrunden... 
...som vi tänkte var en bra idé att klättra upp på. Ser ju inte allt för svårt ut eller så. Tills man står där och inser att det är en polerad skridskobana i 35 graders vinkel. Hade ju suttit fint med isdubbar. Och hjälm. Och ett underlag att ligga och gråta på utan att bli svinblöt om kläderna.
Väl lite högre upp på kullen var det något bristfälligt med snö för en skidbacke, men mindre bristfälligt med krypande och ramlande på blank is. Hade ju i och för sig varit aningen finare om det var helttäckt med snö. Då hade man också kunnat stå på ett par skidor och tagit liften upp. Och sparat sig själv lite luft i lungorna samt hjärtattacker vid spontana fall. Ack. 
Efter en hel del kämpande tog vi oss upp på toppen och njöt av lugnet och oerhört vacker utsikt! 
En standard på resan: stå på händer.
En annan standard på resan: ligga på golvet.
Och spela patiens. Om det nu var det det hette. 
- Går det att tippa över på den här gungstolen?
- Naej.
En nästan stukad nacke och ett krossat bord senare: Motbevisat. Check. Bravo. Starkt kämpat!
På nyårsafton hade vi gjort upp att en av stugorna skulle fixa förrätten, en annan huvudrätten, och sen skulle efterrätten fixas och ätas hos oss. Så här är det tårtbakning i full gång. Eller något sånt. I gång i alla fall. Någorlunda. 
Så det blev en massa helt fantastiskt supergod mat, en skål vid tolvslaget, lite njutande av grannarnas fyrverkerier och sen inleddes det nya året med ett dansande sagolikt norrsken. Första gången jag ser ett. Helt sjukt vackert! Hade inget stativ med mig till kameran så försökte inte ens med att fota det. Nån annan gång, kanske. Ville njuta av stunden.
Utöver det skedde det inte supermycket den natten. Lite snack och lite korsord. En väldigt lugn nyårsafton. Uppskattat. Lite med planerna att gå och lägga sig skapligt i tid för att inte vakna mitt på dagen nästa dag. Vilket förövrigt skulle vara fullt omöjligt för det hoppades på mig och jag blev bokstavligen släpad ur sängen när jag fortfarande låg och sussade gott vid tio-tiden. Skön start på dagen.
Vi fick reda på att våra grannar hade klätterklossar på ladan, så det fanns ingen tvekan på att vi klättersjälar skulle dit och smygklättrade lite. Måste förövrigt påstå att det här kan vara den bästa bilden som någonsin tagits. 
Fortsatte dagen med en finpromenad i vacker natur.
Sen var det tyvärr dags att börja packa bilen och bege sig hemåt. Kort men bra helg. Hoppas ni hade en fin nyår ni också. Gott nytt år på er! Eller god fortsättning. Jag är väldigt snabb, jag vet. SKÅL.