- Detaljer
- Kategori: Allmänt
Ja, jag vet. Det är den tredje januari redan så jag är alldeles för sent ute med att önska er ett gott nytt år då en tiondel av januari redan är över. Jag ber hemskt mycket om ursäkt för det.
I alla fall hoppas jag att ni har haft ett trevligt firande och en inte allt för dålig dag efter med inte allt för mycket huvudvärk. Själv mådde man ändå förvånansvärt bra med tanke på att jag var sjuk under allt detta "festande". Ärligt talat spenderade mina buddies och jag mera tid på game cube än att faktiskt festa. Vi drog allt ut innan tolvslaget på torget, där det för övrigt var alldeles för mycket folk i likadana kläder för att kunna se vem som var vem, och tittade på raketer som lyste och skrek så fint i den mörka himmel. 
Cigarrer och tomtebloss. Check. 
Efter att vi vandrat runt i den iskalla nattmiljön en stund och våra tår hade börjat domna för redan en timme sedan tyckte vi att det lockade att gå tillbaka in i värmen och lira lite mera Smash Bros. Runt tre-tiden var vi uppvärmda igen och bestämde oss för att söka efter nya äventyr utomhus men självfallet var majoriteten av befolkningen i området kloka nog till att ha gått och lagt sig vid den här tiden på dygnet. Eller i alla fall hålla sig inomhus.
Inte vi. Vi craschade ett gäng kompisar och deras lilla fest och hängde där en stund, tills vi runt fem-tiden drog oss mot 7eleven för käk. Där vi åh så slumpvist mötte på en liten taxi-van som vi åh så slumpvist bad att köra oss tillbaka till andra sidan stan. Chauffören visade sig vara holländsk, så det var ju trevligt.
Så efter en resa på säkert fem hela minuter och en massa skratt anlände vi framför dörren på vår sovplats, där vi inte överhuvudtaget gick och la oss när vi klev innanför dörren. Vi hittade på trams att göra tills åtta på morgonen då vi slutligen somnade.
Vi blev väckta av ungefär hela Viktors familj som en efter en antingen ringde eller kom och knackade på dörren, men Viktor var inte ens hemma då han stannade hos de kompisarna som vi var på festen hos. Jah... Så där fick vi gå och öppna dörren och förklara situationen alldeles för tidigt på dagen. I och för sig var klockan två men det har ingen större betydelse i sammanhanget. Vi drog till affären vid fyra för att köpa det jag skulle vilja kalla frukost även om det visserligen hade passerat den tiden på dygnet.
Åkte och fikade och spelade Mario Kart med Johan en sväng mot kvällen, kom tillbaka till Viktor, som faktiskt var där då, och åkte sedan till bion där Leo jobbade och käkade alldeles för mycket popcorn. SEN, äntligen, kom jag hem vid elva tiden. Hurra!
- Detaljer
- Kategori: Breda 2014
Då är man hemma ifrån Holland igen. Det var ingen oerhört lång vistelse där men det var trevligt så länge det varade. Anledningen till varför vi åkte dit var främst för att farmor fyllde 80, men samtidigt kan man ju passa på att fira jul med familjen. Så det var i stort sett det vi gjorde. Vi åt en massa, men nu när jag tänker efter, väldigt sällan kompletta måltider. Vi åt oss helt enkelt mätta på snacks. Det är en annan nyttig variant. Dock stack vi till en väldans trevlig grekisk restaurang, Rhodos, där jag åt allt från kyckling och gyros (tunt skyckat fläskkarré) till souvlaki och souzouki (spett med kött och köttfärs-biff-liknande). Det är lätt att missta den sistnämnda för det alla känner Suzuki för, men tro mig, det är inte det man får på tallriken. Jag har i och för sig aldrig smakat det, men jag kan satsa en tia på att souzoukin jag åt är mer smaklig.
I alla fall så hade jag en trevlig stund. Passade på att dra in i stan en morgon, då det var skrämmande tomt på folk, och knäppte några bilder. Bättre tajming hade jag ändå inte kunnat ha då det kom en rejäl skur precis när jag kom tillbaka innanför dörren. Om vädret i sig medan jag fotade var optimalt kan ju visserligen diskuteras.
- Detaljer
- Kategori: Breda 2014
Då har jag ännu en gång rest ifrån vårat kalla svealand. Den här gången dock bara i ca en och en halv vecka istället för drygt två månader. Och den här gången var det inte 19 timmar flygresa utan istället 19 timmar bilresa. Till det kalla Holland. Så jag håller mig inom Europa i alla fall.
Resan hit kändes som att den gick oväntat snabbt med tanke på att det tog 19 timmar. Dock, sannolikheten till att vara den första bilen i alla köar till en färja, alltså att anlända ungefärligt tjugosju betydande sekunder försent till förra färjan, kan fan inte vara särskilt stor. Men vi har självfallet tajmingen till att pricka den lilla procentuella möjligheten.
Förövrigt hade vi såklart förfärligt väder hela resan. (Nu är det dock sol och fint ute!) Fördelen med det är väl att vi inte behöver sitta instängda i en bil medan alla andra glada människor är ute och njuter av vädret. En nackdel på följd är väl att vi inte riktigt kände för att stanna och ta bensträckare värst ofta då det ösregnade. Som i sin tur har en positiv konsekvens att Marlous sömn inte blev avbruten mer än nödvändigt. Vilket i och för sig en guppig biltur klarade utmärkt på egen hand.
Så ja. En bilresa är inte lika spännande som en flygresa. I övrigt har jag alla mina väskor kvar, det kan jag inte säga från förra resan.
(Gammal bild från Breda.)
- Detaljer
- Kategori: Allmänt
Vaknade i och för sig alldeles för tidigt för en tonårings bästa, men jag antar att det tillhör i att växa upp. Och ja, många av er säger säkert att nio är en fin tid att ta sig upp på morgonen, men trots att jag har väckarklockan på 8:30 varje morgon föredrar jag att ligga kvar till i alla fall 9.30. Och ibland även 12.00. Oftast det, faktiskt.
Men i alla fall. Jag och mamma drog till stan för att träna, och efter det stannade jag där och träffade några polare. Några av dem, samt resten av musikesteterna, hade en uppspelning på kvällen så jag tänkte att det kunde vara trevligt att titta på den. Så det gjorde jag.
Efter det stack vi till musikskolan och hängde där ett tag, tills vi beslöt oss för att våldgästa en annan polare där vi spelade Super Smash Bros till sent på kvällen. Jag vill absolut inte framstå som arrogant, men jag måste dela med mig om att jag är fullständigt värdelös på detta spelet. Och alla andra tv-spel i världen.
När jag kom hem närmare natten välkomnades jag hem av en fantastiskt vacker buckett med vita rosor av min underbara pojkvän. Gudars vad jag saknar den pojken. 
- Detaljer
- Kategori: Konst
Innan jag åkte till Amerika gjorde jag en målning till Daniel i födelsedagspresent. Det var en oljemålning på canvas, 40x30cm. Eftersom den inte fick plats i handbaggagen la jag den säkert inpackad i min andra resväska.
Som de självklart tappade bort och jag aldrig fick tillbaka. Så fick tyvärr aldrig ge den. Som tur var (om det nu finns tur i en situation som denna) tog jag i alla fall en bild på den innan jag stack, så här har ni. 
Delani, också känt för Mount McKinley, är Nordamerikas största bergstopp och ligger i Alaska. Jag målade denna för att han har intresset för klättring och att han klättrade i just detta berg.
(Klicka gärna här för fler av mina verk!)
- Detaljer
- Kategori: Konst
Tog mig i kragen och fixade äntligen en Facebook-sida till mina teckningar och målningar! Så skriver ni in "Marlou Jaspers Art" i sökfältet ska ni minsann hitta min sida! Vet ni vad, jag skapar en länk för enkelhetens skull:
Marlou Jaspers Art
Varsågoda att klicka.
För att fylla ut inlägget lite lägger jag upp ett självporträtt som jag målade häromdagen. Det är helt sjukt hur motiverad jag var till att måla ett porträtt efter så länge. Satt vid mitt skrivbord (med alldeles för mycket grejer för att ens kunna lägga ner en canvasduk på) och målade konstant i tre dagar i sträck. Nu är jag bara taggad på att göra mer! 
Bilden är målad i oljefärg på canvas, 50x50 cm.
- Detaljer
- Kategori: USA 2014
Eftersom vi ändå åkte åt det hållet när jag skulle till flygplatsen i söndags passade vi på att åka på fredagen för att ha tid till att klättra en sista gång. Vi var dock inte på samma ställe som de andra två gångerna. Vi började dock uppe på bergsväggen istället för nedanför, så vi fick leta oss en någorlunda smidig väg ned och där vi inte behövde klättra ner då vi hade Nico med oss. Men i alla fall var det minst lika kul!
Så jag tänker varken berätta att jag blev aningen frustrerad vid ett tillfälle då det inte fanns någonstans att greppa tag om med händerna eller ens hålla i med tumme och pekfinger, eller att jag ramlade på det stället minst tre gånger och dekorerade mitt ben med blåmärken.
Istället lägger jag upp ett par bilder. 
Som ni ser bär Daniel på säkert 92% av vår utrustning.
Utsikten var tyvärr inte lika fin som på det andra stället, men ändå inga fel på! 
Detta är en av väggarna som vi klättrade upp på.
Så där är Daniel på toppen och är glad och ytterst trevlig och till och med vinkar.
Och Nico som spanar. I löven.
Och jag som nästan tagit mig till toppen på en annan vägg.
Så stället vi klättrade på befann sig mer eller mindre i, eller vid kanten av, en park. Eftersom jul närmar sig och folk egentligen redan börjar fira det i november var hela parken full av jullampor. Här nedan på bilden ser ni en liten del av det. Tänk er det fast överallt i ett område av ungefär en kvadratkilometer. Typ. Kanske inte så mycket men vi kan låtsas. Det var mycket i alla fall.
- Jag hatar farväl.
- Doodles och annat orelaterat
- NAS Pensacola Air Show
- Så nu vet ni.
- En välförtjänt seger
- Beach Camping
- Corn Maze
- Halloween
- Lambert's Cafe
- Naval Live Oaks
- Test av nytt konstmaterial
- Frustrerande gott
- Massa tennis
- Tur och otur
- The Fair 2014
- Ändrade planer
- Atlanta Pride 2014
- Amicalola Falls State Park
- En till dag på bergsväggen
- Just a post
- Falling Waters
- Gulf Breeze Zoo
- Fort Pickens
- Bergsklättring i Alabama
- En stilig reptil
- Dolphin Cruise
- Pensacola Lighthouse
- Naval Aviation Musuem Pensacola
- Emerald Coast
- En helg i New Orleans